Review in Red Hot Rock

A translation...

I just have to post a translation on the review from the german magazine Rocktime. This is a really good review and a friend of my family did a great job translating it into swedish so...here it is. Thank you Julia Kemna!

RECENSION

Och återigen ett bevis på den höga musikaliska kvaliteten från Skandinavien:

Ett debutalbum av en kvinna från Sverige, född och uppvuxen vid sydöstra kusten av landet. Som dotter till musikaliskt aktiva föräldrar influerades hon redan i tidig ålder. Efter att ha flyttat till Malmö jobbade hon på en jazzklubb. Jazz var också den genren som hon studerade. Efter att ha varit i Japan med basisten Yasuhito Mori, som också medverkar på denna platta, var det vid återvändandet till Sverige dags för en inspelning.

Resultatet håller jag nu i händerna – och blir häpen! För att just det här hade jag förväntat mig av den berömda Norah Jones som redan har fått en mängd beröm i förskott. Skivan handlar inte om ren jazz utan typiska inblandade element ur Folk och Singer/Songwriter-området som mest påminner om Joni Mitchell. Medan jag tyckte att Norah Jones hade väldigt lite jazz-känsla, så kan man absolut inte säga det om Maria Rylander. Det är tvärtom: Maria sjunger så övertygande, som om hon redan hade flera års erfarenhet i jazzen, ibland fordrande, ibland lite försiktigare. En stor roll spelar den ovan nämnda basisten som får in en rejäl jazzkänsla i musiken och som färglägger låtarna med små solon.

Väldigt angenämt sticker också trummisen ut, som stöder den varande stämningen genom sitt subtila och känslosamma spel och reagerar väldigt sensibelt på sångerskan. Precis den symbiosen mellan musikerna känner man på ett sympatiskt vis. Här passar allt ihop, ingen sjunger eller spelar i förgrunden. Musiken har smält ihop till en enhet, så som man egentligen kan känna från gamla veteraner som har spelat tillsammans länge, - eller proffs, då.

Särskild skönt är det när cellon kommer till då och då som sällskap. Arrangemangen av bakgrundssången verkar också väldigt fint. Vid pianot glänser Simon Westman. När han lyfter till ett solo hoppar trummisen genast på ”tåget” och alla glider in i svängande sfärer. Då härskar det sann kommunikation mellan aktörerna- väldigt lovvärt!

Medspelarna bildar ett riktigt ”world band”, - de kommer från Japan, Irland, Nederländerna, Belgien och just Sverige. Musik förbinder världen- ytterligare ett bevis.

I första hand tror man att man förnimmer ett jazzalbum, men de andra influenserna utgör sådana präglande element att man hellre pratar om ”fusion”. ”Fusion”- som inte finns på det här sättet så ofta. Därför tycker jag att den här musiken och det här albumet verkar oberoende och självständigt i uttrycket och är berikande under rubriken ”mellan stolarna”.

Tydligt ”folkliga” element finns i sista låten som präglas genom den ackompanjerande akustiska gitarren och cellon. Väldigt varsamt dyker det upp ett accordeon, som inte ens är listad i line-up. En av de positiva överraskningarna i år som jag vill ”utrusta” med ett tips.

I bookleten finns alla texterna och så får vi veta historierna om hur Maria lämnade hemstaden i Sverige( ” I left my town”), - att kärleken är en resa( ”Facing South”), - eller att huvudpersonen är beredd att gå tusen mil bara för att få höra sin kärleks röst (”Longing”).

Ett stort tack för sådan underbart skön, avslappnande, men samtidigt spännande och underhållande musik!

Wolfgang Giese

Review in Rootsy.nu

I´ve got another review, this time on the website Rootsy.nu

Over all it wasn´t that good but I really like this review and let me tell you why. It´s because I feel that this reviewer sort of says that; this is a hard business, the jazz scene isn't that big and I´ve got a lot of competition, there are great singers in Sweden. But on the other hand he says that I know this! And he also says that I´m only in the beginning of my career and that I´m still learning but on the other hand he says that this album really shows my talent. I like the way he believes in my capacity to handle critic because I´ve gotten so many great reviews. That´s true, I don't really care about what he thinks about my way to pronounce some english words. I don't know which word he´s talking about, if you know please e-mail me!!!!! =)

Anyway, he´s looking forward to hear more and that´s the only thing I´m asking for... a good review after all...thank you Rune Häger!

Here it is: http://www.rootsy.nu/recension.php?id=1812

Secret Festival Band at FIRA festival, Manresa

Dear friends! I just came back from a great trip to Manresa, Catalonia. If you´re following my blog then maybe perhaps you remember that I participated in a festival called Secret Festival, last summer on Öland. Well, John Leo Carter called me and asked if I wanted to go to Cataloniatogether with this years group and do a gig at the FIRA Meditterania Festival Manresa. And of course I wanted to join! The Secret Festival (or Hemlig Festival as it´s called in swedish) is THE best festival concept I´ve ever heard of!

So last week me and John flew to Manresa via Barcelona and met up with these wonderful musicians:

Josefina Sanner; Sweden, David Lombardi; Italy, Lluis Molas; Catalonia, Mari Kalkun; Estonia, Enric Montsant; Catalonia, Gunnar Lingegård; Sweden and Emer Kenny; Ireland.

We rehearsed for two days and then we did a concert in the biggest tent of the festival and the place was packed! Such a cool feeling! And that´s not enough; we got standing ovations afterwards! Mmmm... amazing...

I want to say thanks to all the musicians that participated in this; you are so talented and I´m very proud to call you my friends!

Most of all thank you to John Leo Carter and Helle Kvamme at www.hemligfestival.se who made it possible for me to do this trip and meet all these amazing musicians. Stor kram till er!

I don´t know who took this photo but I hope it´s ok to post it here...

Germany!

They start to notice me in Germany now! I´ve got a top star review from Wolfgang Giese in Rocktimes and my songs are being played on Hillbilly Rockhouse Radio. In the review it says something like this in the end:

"In the booklet are all texts printed, so we learn the story of how Mary left her home town in Sweden ("I Left My Town"), that love is a journey ("Facing South"), or that the protagonist is also ready to walk one thousand miles to hear the voice of the beloved ("Longing"). Special thanks to them for such wonderful, beautiful, relaxing, but also exciting and entertaining music!"

http://www.rocktimes.de/gesamt/r/maria_rylander/facing_south.html